Zoëblogg

Zoëblogg

Frustrationen vid fallet av Atlantis

Förändra världenPosted by Zoë Fri, November 21, 2014 09:42:42

Tårarna rann imorse under hela yogapasset… Jag kom i kontakt med de känslor jag hade precis innan fallet av Atlantis. Den enorma frustration, desperation och ledsamhet.

Jag minns hur jag försökte tala folk (ledarna) till rätta. Jag ”sprang” runt till alla och försökte få dom att förstå. Men, ingen lyssnade.

Jag ”skrek” och ”skrek”, men avstängdheten var redan ett faktum.

Snälla lyssna! Ni måste förstå konsekvenserna av erat handlande!!!

LYSSNA PÅ MIG!!!!!! Men, nej… ingen reaktion.

Den känslan av att ingen lyssnar fanns i mina tårar denna morgon. Jag delar information, men ibland går den inte fram. Många gånger når ljuset in, men idag kände jag frustration och ledsamhet över när det inte gör det. Ibland väljer människor en annan väg… Det sovande folket som inte stannar upp och lyssnar…det gör mig så ledsen och frustrerad!

För det som individen gör mot sig själv, gör den även för hela kollektivet. Vi påverkas ju alla av allas bidrag till helheten.

Samtidigt fyller jag mig själv med medvetenheten om att vi lever på en planet med en fri vilja och att allt är hållet. Alla individer väljer efter bästa förmåga, utifrån den insikt de har just nu. Alla är vi här för att växa, och det finns inga misstag egentligen, bara lärande.

Jag landar också i att det finns en Universell plan och att vi är mitt uppe i den. Jag har inte heller hela bilden. Och det jag allra bäst kan göra är att fortsätta sprida ljuset (informationen) och inte låta frustrationen och ledsamheten ta över.

Så, nu när tårarna har runnit färdigt, bestämmer jag mig för att återgå till det arbete jag är här för att utföra. Ja, jag är här för att jobba, inte mkt annat…

Jag för mig själv tillbaka till att hålla min inre stabilitet av ljus och kärlek. Det är det jag är här för.

Och, tack alla ni därute som drar era ljusstrån till stacken! Allas pusselbitar är lika viktiga för helheten.

Zoë smiley